Vårt gröna kulturarv.

Senast uppdaterad: 2013-12-16 21:04:00

 

 

Vårt gröna kulturarv.


Växterna är en del av vårt kulturarv. I många av de äldre sorterna finns smaker, näringsinnehåll och andra egenskaper som inte alltid har nyttjats i förädlingsarbetet och de kan därmed ha gått förlorade i nyare sorter.

Att använda lantsorter ger möjlighet till en mer diversifierad odling och kan vara ett steg i att utveckla företagandet på landsbygden.

Genom att odla dessa sorter får vi också större möjlighet att veta mer om deras egenskaper för framtida bruk och dessutom ökar variationen i våra odlingar.

 

1992 konstaterade FN-organet FAO (Food and Agriculture Organization), att  3/4 av alla sorter av kulturväxter inom lantbruket hade försvunnit och 1/2 av alla djurraser utrotats under 1900-talet.
FAO varnade för utarmningen av beståndet av kulturväxter och husdjursraser på bekostnad av mångfalden och som på sikt allvarligt hotar mänsklighetens livsmedelsförsörjning.


Praktiskt taget all växtförädling är numera överförd till de stora kemiföretagen, som specialiserar sitt sortiment till ett fåtal likformade sorter anpassade för högteknologiskt jordbruk med intensiv kemikalieanvändning.

Genom utvecklingen inom GMO-tekniken arbetas intensivt med anpassning av genmanipulerat sortmaterial till vissa kemiska bekämpningsmedel som Round-Up m. fl. I praktiken kan lantbrukarna i framtiden komma att pressas till ett fullständigt beroendeförhållande till dessa transnationella väldiga kemiföretag framför allt på grund av deras sterila GMO-utsäde.

Ännu under mitten av 1900-talet hade vi i Sverige en kvalitetsinriktad officiell växtförädling i världsklass och som arbetade med ett relativt stort material av regionalt anpassade sorter i landet. Dessa sorter från omkring 50-talet är intressanta för användning och utveckling i ett modernt ekologiskt inriktat lantbruk.

 

 

 Lantsorternas värde.

 

Lantsorternas värde ligger i deras genetiska mångfald. En sort kan innehålla många individer eller växttyper med sinsemellan olikartade egenskaper.

Olika individer inom samma lantsort säkerställer dess livsduglighet, och tack vare variationen i det genetiska materialet kan lantsorten anpassa sig till olika odlingsförhållanden. Ofta har lantsorterna utvecklats i en egen riktning och anpassat sig till ett specifikt område, ibland till och med en specifik gård.

Det finns internationella avtal om bevarandet av lantsorter av odlingsväxter och deras mångfald. Lantsorterna är en del av vårt levande kulturarv. Lantsorterna egenskaper kan komma att omvärderas på grund av förändringarna i vår omvärld, klimatuppvärmningen och kravet på effektivt utnyttjande av markens näringsämnen.

 

 

Hur bevaras lantsorter?

 

Man insåg till fullo lantsorternas värde först när en del av dem redan hade försvunnit ur odling. Därför har det inrättats genbanker runt om i världen för deras bevarande. Genresurscenter, finns i Sverige i Alnarp, Skåne, där alla nordiska länder har bestämt att de tillsammans ska bevara lantbrukets och trädgårdsodlingens viktiga mångfald. Det finns säkerhetslager på Svalbard i Norge och i Årslev i Danmark. I dessa lager förvaras fröna i frysar för att deras grobarhet ska bevaras under en så lång tid som möjligt.